Hade igen anmält Tova till agilitytävlingar i Ojanko, Vanda. Första starten först på sen eftermiddag. Före det dock mätning av Fiolla så vi åkte iväg tidigt. Bestämde mig också för att åka via Dickursby för att söka ett par geogömmor där innan mätningen och tävlingarna.
Ikwil skjutsades till Noora i Karhula. Ville inte att Iksu skulle vara hela dagen ensam hemma. Och hos Noora hade hon ju Judy&Nova att leka med. Hm...misstänker att hon mest sökte efter mat.
Det gick som jag tänkte. Bara en domare, Ritva Herrala, mätte Fiolla och sedan var det klart. Fiollas höjd alltså 39-40 cm alltså är hon en klar medihund. Bravo. Samtidigt fick hon också tävlingsboken bekräftad. Nu gäller det bara att få henne färdig för tävlingar. Ingen panik ännu.
Tova hade Mika Kangas som domare. Idag agility-hopp-agility och ribborna på 45 cm. Förra söndagen hoppade Tova från kontakterna. Jag hade bestämt mig att om hon gör det så fortsätter inte vår bana. På första banan kunde jag inte uppfylla det kravet. Hyl kom dock strax efter det då T sprang in i tunneln och inte till käpparna. Då Tova också hoppade från gungan, avbröt jag banan där. Tova blev utan slutnami och såg nog lite sur ut.
Just före jag skulle in på denhär banan, kom en funktionär på att jag hade fel nummerlapp. Vid anmälningen gav de mig nr 94 och jag kollade inte desto mera om den var rätt. Då nr 93 startade märkte de felet. Jag borde ha haft nr 96. Jag sprang med Tova tillbaka till anmälningsstället, förklarade situationen och fick rätt nummerlapp. Tova hann hoppa upp på funktionärsbordet. Tur att hon inte skvälpte omkull deras kaffekoppar. Sen sprang jag tillbaka och hann starta på egen plats. En halvbekant hjälpte mig att knyta banden på nummerlappen. Första gången som något sådant här hänt mig.
Lite promenad med båda hundarna och sen dags för mellanmål. Startordningen var lillmaxi-maxi och då maxina var ca 50 st så fanns det rejält med tid emellan våra banor.
På hoppbanan var allt superbra tills vi kom till nästsista hindret. Hade tänkte byta sida och vara på hindrets andra sida. Men glömde helt bort detta och då Tova hoppade över hindret, såg jag och mindes att det skulle göras från andra sidan. Största delen av de andras nollor ändrades till hyl på det här stället. Tova var superbra och kunde igen käpparna. Är arg på mig själv för att jag inte klarade av att minnas vad jag täntke mig. Kunde ens ha försökt göra något istället för att bara stå där.
Sista banan: A:et som fjärde hinder: Bestämde mig för att ta om det om Tova hoppar högt ifrån. Första ribban föll och det gjorde beslutet lättare. Första gången hoppade hon. Andra gången befriade hon sig själv från kontakten. Först på tredje gången blev hon där och jag belönade henne socialt och sen sprang vi mot mål. Måste ta den här taktiken i bruk också i fortsättningen. Suck. Men hjälps inte.
Oi, miten upea hyppis. Ekalla agiradalla todella törkeä A-loikka. Keinussa se sentään yritti. Mutta hyppis oli huippuhieno teiltä molemmilta. Ilo katsoa.
SvaraRadera