7 veckor

I onsdags var det sju veckor sedan första parningen. Nedan Ikwils poseringar. Jag har inte de senaste dagarna märkt att hon skulle ha blivit bredare, men en kompis var på besök igår och enligt henne är Ikwil dubbelst så stor som hon brukar vara. Får se hur många småschapendoesar (hoppeligen) som hoppar ut ur bussen. Hjälp hon han föda redan nästa vecka.

I början av veckan var vi med Jaana&Tessa på skogspromenad. Mest var det nog Ada som  busa med Tessa. Ikwil orkade inte och hon försökte mest pussa Tessa. I slutet försvann Ikwil och i en närliggande sandgrop sågs småsmå vågor...dit hade Ikwil sprungit helt på egen hand för att få simma.

På hemvägen var jag tvungen att åka via stranden för att få Ikwil lite avskjöld.

Ikwil har de senaste dagarna ätit ganska dåligt. I stället har hon ätit mylla ute på bakgården. Låter henne äta den, kanske det är för att bota någon brist. Gropar har hon försökt gräva på bakgården, men än så länge får hon (och Ada) nöja sig med en grop. Vill ju inte ha någon golfbana på min bakgård.

Jag har också tagit som vana att mäta Ikwils temperatur nu i ett par dagar. Man lär ska veta när ungefär tiken skall valpa om man följer med hennes temperaturer. Temperaturen lär ska sjunka tillfälligt och sedan börja att stiga igen. Då vet man att valpningen är nära. Andra tecken på kommande valpning är att tiken börjar att flämta, bäddar och inte vill äta.
Ikwil har ännu inte förstått varför matte har satt en konstig låda i vårt kök.